Det här med synliga bröstvårtor…

Jag vet inte om jag var otydlig i blogginlägget igår, men jag skrev alltså att jag inte kommer att ha ett sponsrat bröllop, såhär skrev jag:

”Det jag vet med säkerhet är att jag aldrig kommer att ha ett sponsrat bröllop”

Ville bara förtydliga det.

Idag har jag filmat och klippt ihop en ny youtube-video (plus haft ett möte, har inte hunnit mer än så)!

Jag kan tänka mig att vissa suckar av titeln och omslagsbilden. ”Jahapp, ännu en avklädd video från Therese. Hennes bekräftelsebehov är det värsta jag varit med om”, men det är inte som ni tror. Jag försöker lyfta ett viktigt ämne i videon, och tar gärna emot era åsikter!

Imorgon ska jag göra den första av de två läskiga intervjuerna som jag skrev om igår och är därför AS-NERVÖS. Ska dessutom vara sminkad och klar på location redan kl 8 imorgon, så ikväll blir en supertidig kväll för mig. Ska kolla på Youtube en liten stund nu, men försöka somna till kl 21. Så skönt att åtminstone vara utvilad när man ska göra något man är nervös inför.

Håll tummarna för mig imorgon!

 

Sponsrat bröllop

Vet ni vad? Imorse startade jag och Anders dagen med att käka frukost tillsammans på ett café! Så himla mysigt att göra det på en vardag. Det kändes liksom lite festligt att köra en ”helgfrukost” en vanlig jobb-måndag.

Resten av dagen har jag spenderat hos Splay av alla företag. Min Youtubekanal är ju inte en del av Splay, utan jag är ju anslutet till nätverket United Screens, men jag ska få göra ett superkul och häftigt jobb för Splay nu på onsdag och torsdag som jag är suuuupernerös inför. Ska nämligen få intervjua några personer, vilket inte alls är något jag har erfarenhet av. Men jag ser fram emot det!

Hade ett telefonmöte med ett inredningsföretag som jag ska jobba med längre fram idag också. Ser fram emot den här hösten så mycket, och det känns så kul att folk börjar komma tillbaka från semestrarna nu så att det börjar hända lite grann i inkorgen igen.

Och på tal om inkorgen. Herregud alltså, sedan jag berättade att Anders och jag förlovat oss får jag dagligen mail av företag som vill sponsra vårat bröllop. Det är florister som vill göra våra blomsterarrangemang, skräddare som vill sy upp Anders kostym, bröllopsbutiker som vill att jag bär bröllopsklänning från dem, festlokaler som vill hålla i vår bröllopsfest, hotell som vill bjuda på bröllopsresa, cateringfirmor som vill fixa middagen, herrgårdar som vill hålla i bröllopet, konditorer (eller vad heter det? tårt-tillverkare?) som vill göra vår bröllopstårta, osv, osv. Vi vill gifta oss, men har inte bestämt var, hur eller när. Men det jag vet med säkerhet är att jag aldrig kommer att ha ett sponsrat bröllop.

Jag tycker inte att det är fel att ta emot spons till sitt bröllop, utan tycker att alla ska få gifta sig precis på det sätt de vill. Jag lägger mig inte i andras bröllop och har inga åsikter. Jag skulle bara själv inte vilja göra på det sättet. Jag vet inte riktigt varför, men för mig känns ett bröllop liksom lite för….heligt, eller hur jag nu ska uttrycka mig. Inte ”heligt” som i religiöst, utan snarare att ett bröllop är något så intimt att man inte vill blanda in sponsrade grejer i utbyte mot länkar och bilder. Det känns inte heller helt lagligt att ta emot spons utan att förmånsbeskatta kalaset, haha.

Vad känner ni? Skulle ni kunna ta emot gratisprylar till ert bröllop? Man fattar ju att det är sjukt lockande!

 

Celluliterna

OBS! Triggervarning: Ätstörning

Titta, nu är min vlogg från Binz uppe!

Och jaa, jag valde att döpa den till ”JA, JAG HAR CELLULITER!” för att jag vet att folk skulle kommentera det, eller annat om min kropp, ändå. Mina känslor inför, och tankar om, min kropp går verkligen i perioder. Nu i våras hade jag det SKITJOBBIGT. Undvek speglar, planerade och sparade pengar till plastikoperationer, vägde min mat, räknade kalorier, spenderade TIMMAR till att välja kläder och sminka mig dagligen, kände ångest, förakt och äckel.

Nu mår jag bättre. Väldigt bra, rent utav. Jag önskar att jag kunde svara på hur jag gjorde för att komma över alla elaka tankar, eller att jag visste hur jag ska göra för att undvika de här vidriga perioderna i framtiden, men tyvärr vet jag inte. Det enda jag vet är att det varit såhär för mig under hela mitt vuxna liv, det är som att det går i cykler. Kanske var det så när jag var yngre också, jag minns inte riktigt om jag ska vara ärlig.

Just nu tycker jag om min kropp. Eller, jag tänker liksom inte på den. Jag har inget emot den, utan den bara är som den är ju. Och tänker jag efter, ja, då är den väl jättefin.

Har ni också problem i perioder eller är bilden av ert utseende (oavsett om den är bra eller dålig) mer konstant?

 

Brutalt varmt

Vilken dag! Jag och Anders började dagen med en riktigt stor frulle, vilket var så himla gott eftersom att jag haft problem att hitta mat i Binz. Här på hotellet fanns massor av veganska alternativ!

Efter frukosten drog vi sedan ut på Ströget och kikade i butiker. Jag hittade bland annat ett par kilklackar och en parfym som jag köpte. Fast ett par timmar senare insåg jag att det hade varit billigare att köpa samma skor och parfym hemma i Sverige, så nu ångrar jag mig, haha.

Hur som helst var vi klockan 12 tvungna att gå tillbaka till hotellet då jag skulle ha ett skype-möte, men det var faktiskt bara skönt. Dels hade jag jätteont i mina knän på grund av mina dåliga små sandaler med lövtunn sula, plus att Anders höll på att smälta bort. Så vi passade på att byta om och vila en stund.

Sedan begav vi oss till Nyhavn! Där hade vi planerat att tillbringa resten av dagen, men efter att vi hade käkat vår lunch åkte vi faktiskt tillbaka till hotellet igen. Jag är inte den som klagar på sommaren eller värmen, men idag var det brutalt alltså. Herregud!

Så jävla varm
Smörrebröd!

Efter att vi chillat i hotell-lobbyn ett par timmar drog vi ut och käkade middag på en liten restaurang ett par kvarter bort, men nu är vi tillbaka igen. Båda två är så trötta så vi tänkte göra en tidig kväll ikväll. Imorgon bilar vi upp till stockholm igen. Jag längtar lite i smyg faktiskt. Ser fram emot att börja filma och jobba som vanligt 😊 Har ett par riktigt roliga videoidéer på lager!

 

Hej Köpenhamn!

Igår eftermiddag fick jag samma symptom som vid magsjuka. Jag vet inte om det kan berott på att jag var uttorkad, hade fått i mig något konstigt eller om det faktiskt bara var nervositet inför hemresan. Hur som helst blev jag supernojig över att jag skulle behöva åka hem magsjuk idag, men imorse när jag vaknade mådde jag bra!

Så vid 10-tiden imorse körde vi från Binz till den tyska staden Rostock där vi tog en färja över till danska Gedser, och allt har gått så himla bra. På färjan var jag och Anders så lyckliga över att vi haft en så bra semester, så här såg mitt face ut efter att vi kramats, eller ”gullat” som Anders säger, i en minut typ:

Jag har så himla känslig hud och blir alltid helt röd efter att hans skägg rivit min hud. Anders tycker att det är lika kul varje gång som ni ser på bilden. Inte för att ge er obehagliga bilder, men ni kan ju föreställa er hur mitt ansikte ser ut efter att vi… kramats i sängen. Ser ut som om jag fått någon hudsjukdom varje gång.

Aja, hur som helst var vi sjukt spontana (för att vara oss!) i bilen på vägen från Gedser till Malmö och beslutade oss för att stanna i Köpenhamn istället, och checka in på ett hotell här. I två nätter! Så vi kommer att vara här hela dagen imorgon och bara strosa omkring, sedan fortsätter vi till Stockholm på lördag. Mysigt va?

Jag tog en sådan där ångestdämpande tablett tidigare idag, så jag känner mig rätt dåsig, men jag tror att vi ska dra ut på stan en liten stund nu ändå, sedan blir det nog en tidig kväll för oss.

Ni som har partners med skägg och/eller mustasch – hur gör ni för att inte bli helt röda i ansiktet efter att ni myst? Det känns ju som om ansiktet brinner!

 

Min lättklädda insta-selfie

Usch, har varit så ledsen, ängslig och fylld av sådana skamkänslor idag efter alla elaka kommentarer som trillat in till följd av blogginlägget på bloggen Bloggbevakning om en bild jag hade publicerat på instagram. Selfien av min kropp i spetsbody rörde upp känslor då den var… jag vet inte, ”för lättklädd” enligt vissa, tror jag. Eller sexig. Opassande var den enligt ett par högljudda kritiker, i alla fall.

Jag tog givetvis ner bilden, för snälla tro mig när jag skriver att jag inte, aldrig någonsin, är ute efter att provocera. Jag skriver sensationslystna titlar på mina Youtube-videor precis som alla andra där, men jag tycker inte att det är ”kul” med hetsig stämning i kommentarsfältet, jag är inte ”ute efter” att x antal procent av kommentarerna i mitt flöde ska vara kritiska. Jag mår dåligt av osämja i mitt kommentarsfält. Jag hatar det!

Jag tror inte att det är lönt att jag försvarar bilden jag publicerade. Framförallt för att det – om vi ska vara realistiska – är förhållandevis få personer som reagerat, men också för att kritiken varit så himla splittrad. Det hade varit en sak om hundra personer t.ex. skrev att bilden var opassande för att jag är förlovad, då hade jag gärna svarat på den kritiken, men nu verkar den här gruppen upprörda personer vara upprörda utav olika anledningar, så jag vet inte var jag ska börja.

Jag vill i alla fall att ni ska veta att min avsikt aldrig var att göra någon upprörd med min bild. Jag ville inte göra någon besviken.

Men något jag tycker är så himla tråkigt, som jag vill avsluta inlägget med, är det här med hur man framför kritik. Vad är syftet med att bli så inåthelvetes jävla skitarg på någon som gör ”fel”? Varför skriver man sin kritik i versaler, avslutar meningar med fem utropstecken och försöker formulera sin kritik så att den ska träffa ömma punkter och göra så ont i mottagaren det bara går? Varför gör man så?


Här kommer några bilder från min dag här nere i Binz, så hörs vi imorgon igen!